Maximera Min Mat

[00:00:00] Hej och välkommen till Somna med Henrik, din hesa höst, din blåa barbershop kvartett i natten. Det är jag som är Henrik och det är du som är somna och det är som det är.

[00:00:30] Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.

[00:01:01] Hej somna. Hej. Hej. I det här avsnittet kommer jag bara säga hej hela tiden i en timma och folk kommer bli galna och skriva långa arga insändare.

[00:01:19] Hej. Ibland så kommer det fram människor till mig, kanske är aningen flåshörtiga och säger, det är du som gör den där podcasten va? Som har som jobbat, till att börja med så säger de ofta, personen i fråga brukar avslöja sig genom att säga, det är du som gör den där podcasten sova med Henrik va?

[00:01:44] Det är ganska många som säger, och då vet jag att det här är en person som inte vet alls vad det handlar om. Det är du som gör den där podden sova med Henrik va? Där du bara pratar en massa nonsens och försöker tråka ut folk. Jag har en idé till dig och då vet jag direkt vad det kommer vara för idé. Men jag brukar inte säga något, utan jag säger jaha.

[00:02:09] Och då brukar den här i förekommande fall flåshörtiga personen säga, du kan läsa Ikea-katalogen eller typ bruksanvisningar och sånt. Så då blir folk uttråkade och somnar. Och så brukar jag säga tack, det ska jag verkligen fundera över. Och så brukar jag gå hem till min kammare och bita, bita, bita väldigt arg till kudden. Det kommer jag förut ihåg att jag gjorde när jag var liten.

[00:02:39] När jag var arg eller ledsen. Då kunde jag bita i kudden det hårdaste jag kunde. Och ibland bet jag så hårt att jag tyckte synd om kudden. Jag kände att den fick liksom, jag kunde leva mig in i hur det kändes för den. Den bara låg ju där i sin kuddighet och hade ju inte gjort en människa för den där. Tvärtom ju.

[00:03:06] Det är svårt att hitta någonting som mäter sig med en kudde när det gäller tröst. Och då fick jag alltid dela sten på börda så att säga åt min affektion. Och på den vägen ner kan man säga. Det här är vi nu. Hej och välkommen till Somna med Henrik som är en podcast för dig som vill somna.

[00:03:34] Men jag gör inte det här för att tråka ut dig. Tvärtom så gör jag mitt allra bästa för att göra det lite skojigt och underhållande och rofyllt och tänkvärt och tröstande och irriterande och allt möjligt på en gång. Med den viktiga parametern att jag inte har något manus. Så då blir det vad det blir.

[00:04:03] Och det är väl det som kanske skapar den här insomningseffekten då. Men jag ägnar mig alltså inte åt uttråkning. Även om det kan bli effekten i många fall. Jag skulle aldrig orka hålla på så här om det rörde sig om att jag skulle ha som mål att tråka ut dig. Det är helt ointressant för mig. Jag menar du får gärna bli uttråkad om det är det som är effekten.

[00:04:32] Det lägger jag mig inte i. Jag lägger mig inte i din upplevelse av det här. Men från mitt håll. Om jag skulle göra det här och med flit försöka göra det så tråkigt som möjligt. Då tror jag att jag skulle bli tokig galen. För att hitta på ett ord som jag skulle kunna hitta på. I det här avsnittet ska jag försöka tråka ut dig. Och mig själv. Det kanske är det som är grejen. Jag ska tråka ut mig själv.

[00:05:03] Och när jag når själva botten av uttråkningen. Då ska jag bara fortsätta gräva där jag står så att säga. Okej. Så det här avsnittet kommer att handla om. Nu måste jag hitta något som är på riktigt tråkigt. För jag började genast tänka på. Grus. Det har jag gjort ett helt avsnitt om. För jättelänge sedan.

[00:05:32] Det heter Grustag. Det är nog från 2018 eller 2019 någon gång. Det var ett ganska populärt avsnitt. Men det ska inte handla om grus. Och det ska heller inte handla om färg som torkar. För det har jag nog också gjort flera gånger. Det är ju de där klassiska grejerna man tänker på. När man tänker på tråkigt. Okej. Men jag kanske ska ta någonting som jag personligen tycker är väldigt tråkigt. Ja. Vet du vad somna.

[00:06:01] Ska jag ta tillfället i akt. Alltså ibland när jag går i. Det finns en matbutik i närheten där jag bor. Ett stort matvaruhus. Ibland när jag går omkring där. Så känner jag. Att jag nog faktiskt inte klarar av att göra det här mer. Jag känner. Hur ska jag orka ett helt liv. Där här är en regelbundet återkommande del av min existens.

[00:06:30] Och innan du nu rullar ihop dig till en liten köttbulle. Lägger dig i en slangbälla och skjuter dig själv med hjälp av din svågel gösta. Rakt upp i kyrktornet. Klockar i klockan så det tjongar i hela bygden. Och sen skriker från kyrktornets topp. Att nu ska han hålla på i lands gnälla här. Förstår han inte vilket privilegium det är. Att han kan ens sitta här. Väljöd i sin fotölj.

[00:06:58] Och raljera kring hur mycket han hatar att gå i butiker. Det är osmakligt. Så vill jag bara säga att det är jag mycket väl medveten om. Men ja. Det här är ändå något som finns i mig. Och jag vet att det finns i fler. Det är någonting med det här att gå i butiker. Som för mig. Ger mig en sån sjunkande känsla av hopplöshet. Och det är för att allt som är.

[00:07:27] Som jag tycker är vackert i livet på något vis. Reduceras till. Ja vad visst skulle vi ha räkor också. Liksom. Det är. Jag har så. Det här är ju en bortskämd. En bortskämd syn på det. Jag skulle inte se på matvarubutiker så här. Om jag hade fått kämpa för brödfödan. Jag vet det. Så du får ta mig med den nypan salt. Som erfordras.

[00:07:58] Nej jag. Jag känner ibland när jag går mellan hyllorna i just den här butiken. Som jag har gått i flera hundra gånger. Och letar efter saker. För jag lär ju mig aldrig vad saker finns. Fast jag har varit där hundra gånger. Det är likadant varenda gång. Jag letar alltid efter samma saker också. Nötter. Nötter hittar jag aldrig. Ströbröd hittar jag aldrig. Pesto och sådana saker hittar jag aldrig.

[00:08:28] Och ibland. Denna. Fruktansvärda förvirring. När man en dag ska ha panko. Istället för ströbröd. För mig är det samma sak. Men det är det inte alls. Det är två helt olika saker som bevinner sig på två olika universum i butiken. Det är tre dagars ritt. Mellan pankon och ströbrödet. Och då känner jag hur jag. Jag får en sån sjunkande känsla. Jag tror faktiskt inte att jag klarar av det här. Jag klarar faktiskt inte av.

[00:08:59] Att. Jag försöker formulera mig så inte du ska tänka att. Gud han tycker verkligen att han är för fin för att. Gå i butiker eller något. Det är någonting när det blir så futtigt det där. Att man. Går runt i ett överflöd. Och letar efter någonting. För det är ju. Men nu när jag pratar om det. När jag ser det utifrån. Så är det ju en sån otrolig lyx ju. Någonting man borde. Man borde ju sjunga och tralla liksom.

[00:09:30] Men det är trångt. Och man går där och man hittar inte. Och jag kan ibland känna. Att det här är nog det tråkigaste jag vet. Att handla mat. Jag vill inte du ska tycka att jag är vulgär. Eller. Vad ska man säga. Bortskämd. Men det är en riktig känsla. Jag känner ibland lite grann som att jag är på en strapats.

[00:10:00] När jag går in i matbutiker. Jag måste stålsätta mig. Så fort jag kommer in där och tar den där korgen. Och går förbi frukt och grönsaker initialt. Tackohyllan. Som eftersom jag har barn faktiskt. Är en plats jag besöker med jämna mellanrum. Någonting som jag heller aldrig trodde skulle hända med mig. Att jag skulle bli en sån som handlar tacos.

[00:10:26] Eller taco-relaterade smaksättningsgrejer. Jag tycker det är så otroligt. Oosmakligt. Hela. Det är klart jag kanske inte. Kanske är för att jag. Också då har låtit. Tackokvällen reduceras till. Det som ger bud på just. Tackohyllan. Kanske. Att tacobockhyllan hade varit bättre. Eller någon som verkligen kan sina tacos. Som.

[00:10:55] Som sina fem fingrar. Det låter ju vara osagt. Men kanske att jag då skulle dväljas i detta. Att gå i matvarubutik. Bara för att tråka ut mig själv. Jag kan ju tänka mig saker som skulle kunna bli lite komiskt. Alltså jag skulle kunna fokusera på. Inte vet jag. Handhavande av.

[00:11:25] Handlingar. I någon typ av körkortsregister. Alltså. Det skulle ju också vara tråkigt. Men det tycker väl egentligen inte jag är tråkigt. Det är ju ganska abstrakt för mig. Jag kan inte så mycket om den byråkratiska världen. Den är ju liksom tråkig. Nästan klisché tråkig. Det kanske är bättre om jag tar någonting som inte alla tycker är tråkigt. Jag har väl berättat det förut tror jag. Men det här gäller ju egentligen alla typer av butiker.

[00:11:51] Men min dotter är ju intresserad av kläder och så. Och så gick vi på NK. Som då för den oinvigda i förekommande fall. Är Nordiska kompaniet. Varuhus på Hamngatan. Nej. Kungsgatan. Hamngatan. Nej. Vilken gata ligger NK på? På Hamngatan i Stockholm. Och

[00:12:21] Där har jag varit några gånger i mitt liv. Eftersom jag har bott i den här stan i 30 år. Mer. Så har man ju varit där några gånger. Jag har alltid varit så rädd och nervös där inne. Jag blir alltid så nervös när jag ska gå in. Och köpa mig ett plagg. Och så kommer jag in. Och så kommer det fram en människa som Ska prata med mig och interagera med mig. Och så måste jag säga till den vad jag vill ha. Och det är så privat liksom. Det är så

[00:12:51] Obskyrt och privat. Det är ingenting som jag bara kan stå för riktigt. Och jag vill säga Då känner jag ett behov av att spela teater För den här personen i butiken. Jag vill ha det och det och det och det. Och så måste jag låtsas att jag vet. Men egentligen vet jag inte. Jag vet ingenting. Och jag skäms. Och jag trivs inte. Och jag tycker inte jag är fin. Och det är så mycket olika känslor som Den här Snofsiga personen som jag genast ger expertroll

[00:13:21] Gör det bara jobbigare liksom. Men i alla fall så Men så är det inte för Harriet. Hon hittar ju och letar och Liksom. Och Hon kanske inte älskar vara där men Hon vet vad hon vill ha och sådär. Eller hon vet vad hon drömmer om. Det är ju väldigt mycket som är alldeles för dyrt. För vårt hushåll. I alla fall så Gick det förbi två kvinnor i Trettioårsåldern. Och de gick långsamt Och höll varandra arm i arm.

[00:13:49] Och så sa jag den ena till den andra Åh vad jag tycker om Och bara strosa här. Och jag tänkte att Gud vad vi är Vad olika vi är vi människor. Därför att jag Hade ju puls på 110 115 liksom. För att jag vantrivs där inne. Jag har ångest. Men hon tyckte det var så skönt Att bara strosa. Bara titta på saker. Lite grann som jag kan tycka att det är

[00:14:17] Att gå på gatorna i en stad. Eller i en skog. Eller även en Inte vet jag En vindpinad hed I höstningen. Eller längst fram i fören På en båt. En liten Eka Sittandes Med en av Handen i vattnet. Fingrarna i vattnet.

[00:14:46] Dimman tätnar Ut i Mitten av sjön. Eller Att strosa längs med en ström Som bara tilltar och tilltar Så småningom blir ett vattenfall. En gång om året så öppnar man den här Det här Det här vattenfallet. Släpper på. Och folk samlas.

[00:15:15] Inte för att man inte har sett ett vattenfall förut Utan för att just själva kraften i det Är någonting som lockar en människa. Man ser för sig Badande i det där svallet. Och den skräckblandade Förtjusningen som fyller den. När man Lever sig in i hur lite makt man skulle ha där I den där strömmen. Hur liten kraft man skulle kunna uppbåda.

[00:15:43] Hur lite inflytande man skulle ha över saker och ting. Och så kanske man gör Liknelser. Man drar likhetstecken mellan Den bilden och sin egen livssituation. Och så kanske man känner sig tilltalad av det. Det är inte så lätt att skylla allt på mig När jag befinner mig i ett vattenfall. Det går inte Det är ingen Alla förstår Att jag har begränsad Handlingsfrihet här.

[00:16:16] Är inte det lite spännande somna? Apropå det här med att ställa höga krav på sig själv. Vi gör ju det lite mans. Både du och jag tror jag somna. Ställer väldigt höga krav på oss själva. Jag borde fixa det här tänker man. Ja varför gör jag inte mer som Den eller den? Varför är jag inte duktigare på det och det? Och så glömmer vi bort att vi befinner oss i en framrusande fors Som faller ut för en brant. Det är ju livet ju.

[00:16:45] Nej men det är ju så på riktigt. Det är inte ens en bild ju. Det är på riktigt så. Att existera är att Skjutsas fram av en Virvlande fors som Så småningom kastar sig ut för en brant. Att vara vid liv är Precis det ögonblick När vatten Massan Kastar sig ut för branten. Precis innan gravitationen tar över. Det är väldigt lite som vi egentligen har makt över. Och ändå är det som att vi tror

[00:17:15] Och kräver av både oss själva och varandra Att vi ska ha det på något konstigt sätt. Det är den här vanliga ursäkten som man hör. Ursäkta att jag inte svarade på ditt mail Men livet kom emellan. Eller jag skulle ha gått Ballettakademin Men livet kom emellan. Det säger man ju det Nästan som en liten klisché. Folk ryggar ju lite grann När man säger så nu. Det är lite sådant när man säger

[00:17:44] Att man har gått livets hårda skola. Det är en klisché. Det betyder ingenting. Men egentligen är det ju precis rätt. Livet kommer ju alltid emellan. Så det ska jag prata om idag. Det är det här med När man stänger Ett matvarubutik

[00:18:15] Och alla grejerna är kvar. Alla dessa saker. Alla dessa tusentals Hundratusentals saker. Mat i burkar och förpackningar Och flaskor. Som bara står där. Och väntar på att någon ska komma Och ta dem dagen efter. Det kan bli en sån För så är det. Det är inte så att jag har någonting emot Själva produkterna i sig.

[00:18:45] Om jag hade Om jag var Någon typ av Uber-kändis Så skulle jag En gång i veckan Skulle jag stänga ner Hela den där Ica Jättestora Ica-butiken. Och så skulle jag Gå dit Och Och så skulle jag ha en liten cykel Med en sån där flak på Och så skulle jag cykla mellan I gångarna Och så skulle jag spela musik Som jag tyckte om För jag skulle vara själv där

[00:19:15] Och så skulle jag Sjunga en liten sång Kanske jag skulle ha en gitarrist Eller något Nej Jag skulle inte Nej Jag vill vara själv där Jag kan ju typ Fyra-fem akkord på gitarr Jag skulle ju kunna Spela själv Okej Så jag cyklar runt Och så släpper jag styret Och så spelar jag lite Gitarr för mig själv Och så tittar jag på hyllorna Och så Så plockar jag ner i vagnen Det jag vill ha Och sen går jag till kassan Och då är det ingen kö

[00:19:45] Eller något sånt Utan jag blippar allt Och jag vill ha Själv En grej i taget Och sen Lägger jag ner det i cykeln igen Och så cyklar jag hem Med det Det tror jag Att jag skulle gilla Samma sak med kläder Jag tror att jag skulle Tycka det var ganska kul Att köpa kläder Om jag fick förhålla mig till dem Ungefär som när man klädde ut sig När man var liten Ska jag ha den här Ja men om jag sätter den här istället Alltså på riktigt somna Så tror jag

[00:20:14] Att hela mitt förhållningssätt Till just kläder Skulle förändras i grunden Om jag Om själva inköpsprocessen Var mer lekfull En dealbreaker för mig Det är när det kommer Fram en människa Och säger Den där är fin på dig Eller något Då dör det för mig Eller det röster Då stänger jag av Det tråkiga är att Ofta vågar jag då inte

[00:20:43] Dra mig ur det Utan då står jag kvar Och spelar teater Då står jag och säger Att jag Jag har min san Det här har jag Häromdagen till exempel Så skulle jag köpa Ett par jeans Byxor är det svåraste För mig att köpa Det är för att Det går aldrig att säga Hur någonting ska passa Utan man måste prova Och så måste man plocka på sig då 45 000 par Och gå in i ett provrum

[00:21:13] Och prova Och då dyker det ju Nästan alltid upp någon Om man inte går och handlar på Alltså om man handlar på Ett ställe som är Har lite högre svansföring Jag pratar inte jättehög Men lite högre Än något slags genomsnitt Då kommer det ju ofta fram En person Och säger Kan jag hjälpa dig med någonting Och om man då Inte är snabb nog Och säger nej Då är man ju fast Med den här personen Då springer den personen Fram och tillbaka Och hämtar nya storlekar Och kollar och sånt Och jag fattar ju

[00:21:43] Och det finns säkert många Som tycker det här Jättetrevligt Men jag blir ju bara stressad Det här hände mig När jag skulle köpa jeans Häromdagen Jag är nervös redan som det är Personen i butiken Var upptagen med en annan kund Jag tyckte det var jättebra Jag shoppade på mig En massa byxor Jag sprang in i provhytten Och började prova Och då känner jag mig Ganska bekväm Även om jag inte är bekväm I provhytter Jag tycker inte om Att se mig själv I de där speglarna

[00:22:14] Jag känner alltid Att det är nästan som En förelämpning Mot gläderna Nej det är det inte Jag överdriver lite Men jag känner mig obekväm I Jag känner mig obekväm Av Fokuset på det där Som jag annars Inte tänker på Samtidigt vill jag ju gärna Var en sån Som tänker på sånt Jag skulle vilja Titta på mig själv Och känna Oftare att Vad fin jag är idag

[00:22:44] Men det Det händer inte så ofta Tyvärr Och jag har faktiskt På sista tiden Lovat mig själv Att jag ska bli Lite bättre på det Jag måste vara lite mer Celebratorisk Kring min egen kropp Så har jag tänkt Jag måste börja Tycka om den Och fira den Och pynta den På olika sätt Så jag försöker nu De senaste dagarna Så jag har tänkt När jag går hemifrån Har jag tänkt Jag kanske ska Lägga lite tanke på Vad jag sätter på mig idag

[00:23:15] Så att det inte bara blir samma Sådär Det är för min egen skull Tror jag I alla fall Så då står jag där Och provar jeans Och så hittar jag ett par Som passar Och sen så provar jag Ett par Jättevida Jag tänkte När jag var yngre Då tyckte jag Jättemycket om Vida jeans De här De var ju Vida som Som Vad heter det Fundamenten Till Eiffeltornet Och Då

[00:23:44] Så hör jag utanför Provhytten Hur går det Där inne Då är det ju då En person som Jobbar där Som vill hjälpa mig Och då är det ju som att Såhär Nu måste jag ju Visa för honom De här Det här Dåraktiga beslutet Att sätta på mig De här Jättevida jeansen Ja Jag tittar på de här Tjejer jag Öppnar Och han backar lite Som att Oj då Liksom För de är alldeles för stora

[00:24:11] Och det är ju också för en mycket yngre människa Såklart Och jag Det har jag inte fattat Jag har inte fattat att jag är 50 Och så Så tittar jag Och så säger De här var lite vida För jag läser hans ansiktestryck Och redan här Så är jag ju helt och hållet För hans skull Jag skulle kunna lägga ut 15 000 spänn här Bara för att liksom Spela det här spelet Genom Ta mig ut på andra sidan Och det här är ju skevt Som

[00:24:42] I alla fall så Så Säger han Ja de var lite vida Jag ska fixa ett par andra Springer han iväg Och hämtar andra Och nu är jag fast Då står jag där i kallingarna Väntar på någon Som ska hjälpa mig Med något som jag inte vill ha hjälp med Som jag inte ens vill ha Jag hade ju redan hittat jeansen Som jag ville ha Så kommer han med några andra Och här är ju min Fria vilja Helt bortkopplad Nu är jag en automat En robot Han kommer med dem

[00:25:11] Jag provar dem De sitter okej Men de är lite korta Ja de är lite korta Säger jag Mest för att jag ser på honom Att han tycker de är korta Jag spelar rollspel Liksom Ja då går han iväg igen Hämtar en annan storlek Och jag var egentligen På väg därifrån ju Då säger han Han provar dem här Okej jag provar dem Ja de sitter ju faktiskt bra Och de är också ganska snygga Det är inte som att jag tycker De är fula i alla fall

[00:25:41] Och då Bara för att få slut På det elandet Så säger jag Ja men vad bra Då tar jag de här två paren Så då köper jag två par jeans Istället för ett par jeans Och det är inte som att jag är helt Dyngrik Somna Det är inte som att min Alltså jag har en Okej lön Varje månad Som jag betalar till mig själv Men det är verkligen inte som Det är väl en vanlig Normallön Så det är liksom inte som att jag Bara kan

[00:26:10] Kan göra så här egentligen Men trots det så gör jag det alltså För att jag Ja Jag vet inte För att jag är rädd för Ja vad är det egentligen Jag är rädd för Jag är ju egentligen inte rädd Att göra honom ledsen Eller sårad Eller få honom att känna sig dum Eller sånt Även om jag naturligtvis Inte vill det Det är inte det Det är mer att jag Jag blir Omedelbart Lilla Tönten

[00:26:41] I Kläbutiker Så jag tycker Han har rätt på något vis Någonstans undermedvetet Även fast det inte funkar så I mitt intellekt Sådär Ja och sen Så står jag i kassan Och han börjar Slå in Priset Och Han säger Om du blir medlem Så får du Billigare Och jag hör mig själv Säga Okej Så jag är medlem också

[00:27:11] Jag gav ut en Min skräp E-postadress Dock Så allt som Åker dit Hamnar ju i spam Men det är i och för sig bra Men Då var man tvungen Att gå in Logga in För att visa Att man För att jag ska kunna visa honom Och klicka i De olika voucherna Det här tar ju tio minuter Och det Jag vill återigen säga såhär Ingen skugga Ska ju falla över den här människan Han är ju jättetrevlig

[00:27:40] Och jättebra på sitt jobb Och han är inte Intimiderande på något sätt Han är trevlig Han sa snälla saker också Och Jag gillar väl honom Någonstans liksom Ändå är det som att Jag har inte valt det här Någonting annat har valt det åt mig Och sen så bara Han slog in priset då Nu har du ju tjänat pengar här Säger han Nu har du ju Nu drar vi av 20% Eller vad det är För mig Just nu Då är det här

[00:28:10] Jag har ingen koll På vad de här jeansen kostar Jag har ingen koll Jag har ingen koll Så jag står där Och så Tycker jag mig se Att det blir 4-5 tusen kronor Det är ju alldeles för mycket pengar Jag har inte de pengarna Och Jag tänker att I den stunden Så tänker jag Okej Jaja Det är så Det här blir en månad utan pengar En månad på minus Ända tills jag då

[00:28:40] Sanningen och verkligheten Hinner i fatt med Och det blev ju En tusing då Så det var ju inte Det var inte som Av någon anledning Såg jag fel då Men att det på något vis Ingenting i mig sa Vänta nu Stopp Stanna Utan att om det hade blivit 5 tusen kronor Så hade jag bara sagt Ja och godtagit det Liksom Det där är ju En defekt Som jag måste Deala med Men frågan är Om det finns Finns liksom Finns det något svängrum där Kan man

[00:29:10] Lära en En person som har Levt ett helt liv Med de här Aspekterna Av sig själv Att börja Var lite mer Fuck you Till världen Ursäkta uttrycket Ursäkta mig Det här är inte Vad jag är intresserad av Eller Jag menar En person med lite mer Av myndigheten Omtalat Skinn på näsan Hade väl kanske sagt Långt innan detta Jag har faktiskt Hittat det jag vill ha Det är bra så

[00:29:39] Men jag kommer Jag kommer liksom Inte för det Med matbutiker Är det annorlunda Med matbutiker Är det liksom Lite grann som att Jag kan få panik Av känslan Av att Så länge jag lever Så måste jag fylla på Det kan Det kan Det kan Ge mig en Nästan Andnöds Känsla

[00:30:09] Så länge Jag lever Så måste jag Fortsätta fylla på Med mat Alltså Jag menar inte att Jag inte gillar mat Jag älskar mat Jag älskar Ät Jag älskar Jag älskar själva Akten av Ätandet Det är Det är liksom En Det är typ Nästan Jag tror Kanske Att det är det bästa Jag vet faktiskt Ibland är jag Nu idag Var ute och gick i skogen Innan jag spelade in här Och så Blev jag hungrig på vägen Och så började jag Fantisera om allt Jag skulle äta När jag kom hem

[00:30:39] Och då är det som att Hela världen Har bara en enda mening Och det är att äta Så missförstå mig rätt Det är inte Det är inte det på något vis Det är bara den känslan av att Det är en resurs Som hela tiden Försvinner Så fort man har ätit Så måste man liksom Äta igen Och det måste man ju göra Annars så blir det ju Fatala konsekvenser Och det vill man ju inte då

[00:31:08] Och det kan jag tycka är Ångestladdat För det blir så tydligt När man går i en matbutik Det är någonting lite Nästan groteskt Över Hur visuellt Vårt Vad ska man säga Det blir så visuellt Hur vi Hur allt liv på jorden Tarvar energi För att fortsätta Och det kan kännas

[00:31:38] Nästan som att Hur kan det finnas Så här mycket mat Hur kan det finnas Så här mycket energi Paketerad Och Polerad Hur kan det Hur kan det Änst finnas För det är inte bara jag Det är alla de andra Tusen människorna Som går omkring Här i butiken Det är också Alla de andra Tusen sådana här butiker Det blir som Stjärnor I alla galaxerna Och det är ju för att Jag har en skev uppfattning

[00:32:08] Om hur mycket energi Som faktiskt finns Konsumerbar i världen Den är ju ohyggligt Mycket större Än vad man kanske tror Samtidigt så Det som slår mig Är att det är en Ändlig Resurs Det blir så tydligt När man Ser den framför sig Det här Varuhuset Det går Att tömma Det här varuhuset

[00:32:37] Om det inte fylls på Det måste alltså Fyllas på Det måste köras I skytteltrafik Med grejer hit Till det här huset Och staplas Nya burkar För vi Människor Vi äter upp Det som finns här inne Och det kan ibland Ge mig en känsla Av panik När jag går omkring det Och jag kan känna Hur jag vill leva I en grotta Långt nere under jorden Av Det som droppar

[00:33:06] Från små svampar Liksom Jag vill Jag vill inte Ja Det kanske dels Har det väl något Något Globalt samvitesgrej Att jag vill inte ge Jag vill inte lämna Något avtryck Sådär Men Det är inte bara det För För Om det hade varit En djupare känsla I mig Den är så abstrakt Då hade jag ju Låtit det Återspegla sig Hur jag lever

[00:33:36] Men jag lever ju som Folk gör mest Så jag Jag Jag menar nog mer Är det en del av det Men sen är det också Det att jag vill ju Det är det här som jag tänker Kommer att låta lite Arogant Kanske Men jag säger det ändå Jag Tycker inte jag är gjord För att gå och fundera på Vad jag ska äta Till lunch Jag tycker inte Det roar mig inte

[00:34:06] Jag är inte Intresserad Jag Känner mig Likhiltig Nästan Inför Provan Nya rätter Och Testa Det där ihop med det där Den delen av min Kreativitet Finns inte Jag är inte Intresserad av Och det tror jag

[00:34:35] Går ju över i kläder också Det är ju det jag försöker Åtgöra det här Kanske jag måste också Börja åtgärda det med Mat Jag känner att jag Jag är otroligt Ointresserad av Exakt vad jag äter Jag gillar som sagt Att äta Men det kan vara Vad som helst egentligen Och mat När man har barn Är ju ofta Väldigt Noga då Det ska inte vara det Men det måste vara det Men sen vill jag inte ha det Sen vill jag ha det

[00:35:04] Sen Det Och det har ju varit så nu Några år Och jag kan ju Jag kan ju känna ibland Att jag Är så Men det har inte bara med barn Att göra heller Det är ju någonting med Hur vi också är så Matfixerade Okej Nu Slår jag Hugga åt alla håll här Men är inte det Lite stört på något sätt Somna Hur fixerade vi är Vid mat

[00:35:33] Jag menar inte Att ta bort värdet i mat Tvärtom tror jag Men det är liksom Vi lever liksom i En tid När vi När Nästan alla Har råd Att äta Näringsriktigt Och Ja Det som täcker Basbehoven Jag menar inte Att förneka Att det finns människor

[00:36:03] Som lever under existens Minimum För det är en helt annan sak Jag menar Att Åtminstone på pappret Så går det Att äta sig mätt Varje dag I Sverige Och att äta Näringsriktig mat också Men ändå står vi där Och ska liksom Nästan hysteriskt Liksom Försöka maximera Vårat näringsintag Ur vår broccoli Liksom Och jag tycker det är så Troligt konstigt Inte det är lite Stört beteende

[00:36:33] Och sen om man går in i Matvarubutiken Det kan ju finnas i och för sig Ett värde i Att Man får få lite Recepttips Och sånt Men Gå in i en bokhandel Den största hyllan Är ju den och mat Alltså Nu pratar jag om Facklitteratur Varenda tv-program Har en kock Som Som Jag menar inte Att gnälla på mat Jag menar inte Att gnälla på livskvalitet Jag kan ibland När jag ser Sådana här Matlagning När de lagar mat

[00:37:03] I tv4 på morgonen Så kan jag ibland känna Åh gud idag vill jag äta Där och där Så kan jag känna Precis som alla andra Men det är ju någonting med När maten nästlar sig in I varenda Lite Och när maten också Bär upp en massa andra saker Att de ska vara Bärare av andra värden också Inte bara Stoppa i sig något Som ger en njutning Och dopamin Eller vad det är nu För signalsubstans Som höjs när man äter

[00:37:34] Utan också Något som Har lite kalorier Mycket kalorier Massa fett Inget fett Omega 3 Fett Syr Alltså allt det här som Jag blir Jag blir Jag blir tokig på det Somna Det känns Fixerat Och jag Jag förstår det inte

[00:38:03] Och det är därför som jag Faktiskt lite grann Ärligt Ta handen på hjärtat Ibland kan känna mig Lite stolt över Och också känna att det finns Ett värde i att hålla på Och dunka sig själv För bröstet I det Att säga Och återupprepa Gång på gång Som ett mantra Att om Jag bryr mig faktiskt inte om Mat på det sättet Mat har en enda funktion Det är att få mig att må bra I den stunden äts Den ska inte ge mig några känslor

[00:38:32] Efteråt Eller innan Möjligtvis innan I form av att man längtar Efter mat Liksom Den ska inte ge mig några Skamkänslor Eller Eller Duktighetskänslor Eller Den ska bara fylla en funktion Och det är att göra mig glad Och mätt och varm Det är det enda Det är faktiskt det enda Den ska göra Och allt annat är Fixering

[00:39:03] Förlåt Förlåt Det är möjligt att jag inte vet Vad jag pratar om Men det här känner jag När jag går i I den här butiken då Ibland möter jag andra människors blickar Vilsna I gångarna Letar vi efter något som vi har läst I ett recept i Någon mattidning Att Det här ska man ha En ny produkt

[00:39:32] Som är en blandning mellan Purjolök och Paprika Den är mald Och Sockrad Och Frystorkad Och Spottad på Av en burgundisk ko Och den Säljs av Ett Ja Ett stort Svensk Matkonglomerat

[00:40:02] Och Men var är den då Vilken hylla Står den på Det är ju bara Gissa Bland alla dessa Tusen hyllor Liksom Då ser jag ju Hur den här personen Också ut Och luktar Letar efter det här Uggor i spott Gräset Som det heter För det ska man ha På lax Nämligen Det är jätte Jätte Jätte gott Var det en En kock Som sa i tv Och då måste det ju stämma

[00:40:32] Liksom Och så går man omkring där Och jag kan känna När jag går där Nu går min dag Så känner jag Nu går Sekunder efter sekunder Från min dag Sekunder som jag hade kunnat Använda till Att tänka på grejer Som Får mig att känna Någon typ av mening Istället så kommer Den här krypande Gråa Fallande känslan Av meningslöshet Hur jag går här

[00:41:01] Och letar efter saker Att Bygga upp Runt omkring mig Som ett fort Ja Det är dubbelt För jag vet ju Att jag också måste göra det Speciellt när man också har barn Alltså Mat Blir ju En dimension Viktigare När man har barn För man ska ju Göda den här Andra personen Så Då går man omkring där Och funderar över Vad är egentligen

[00:41:30] Bra mat Är det okej Att äta det här Halvfabrikatet Liksom Eller är det Förkastligt Är det förkastligt Att köpa En frysprodukt Såna tankar Dyker upp Och jag hatar Att de finns I mig Jag hatar det Jag har vuxit upp Med det Jag hatar det Prata gärna Med mig om Ja Strunsa

[00:42:01] Jag Jag hatar Att det finns I mig Och den här Panikslagna Känslan Att Vad ska vi äta Till middag I kväll När jag är själv Då är det Alldeles Ett problem Aldrig Någonsin När jag När det blir kväll Så kommer jag Plötsligt på Ja visst Jag måste ju äta Och det är det här Som är Irlands problematiken Naturligtvis då

[00:42:30] För det är inga problem För mig Då Bred jag mig Några Skogaholms Limps Mackor Och äter En tall Yoghurt Så kanske jag Klämmer i mig En morot Eller något För att få i mig Karoten Och Vitaminer Men Ofta hoppar jag Ur det Och sen Är det väl det här Att jag lever Ett liv då Där jag kan gå Och köpa Mat

[00:43:00] Köpa mig mat På en restaurang Och ta hem Eller sitta där Och äta Det är ju Naturligtvis En lyx Så det gör jag Förstås mycket När jag är ensam Också Jag köper ju Mycket Ja Hämt mat Men jag funderar Aldrig över mat När jag är själv Utan det är ju När jag är med Harriet Och När man är med Andra människor Överhuvudtaget Nästa person Som jag slår mig

[00:43:30] Slang med Det ska vara En person Som säger Vi äter nu va Ja Och så bara Plockar man fram Det som finns Och så bara Äter man det Så håller man inte på Och liksom Känner Frustration Över det Det har jag upplevt Hos människor Överhuvudtaget Att det finns En frustration Av att man inte Maximerar livet

[00:44:00] Hela tiden Och jag kan både Hålla med om det Och Vända mig mot det Det är för Att maximera Livet för mig Kanske är att Inte gå omkring Och fundera Över citrongräs Eller hur man Maximerar Näringsintaget Från en Broccoli Utan Mer kanske Hur får jag Varje sekund Att kännas Meningsfull Det kanske är

[00:44:30] Min Omöjliga dröm Om ett Maximerat liv Men jag kan tycka Att Hos många Finns den här Bilden av att Om man inte fyller Varje ögonblick Med någonting som är Alltså om jag ska vara Uttrycka mig klumpigt Instagram-vänligt Då är det inte Värt att leva Alltså man kan Inte åka på semester Och sätta sig på en Sunkig pizzeria I den här stan Där man Åker på semester Utan man måste

[00:44:59] Leta upp ett ställe Där man måste köa I 40 minuter För att komma in Och bli Liksom Vad heter det Infös till ett hörn Beställa någonting Och inte höra Vad den andra säger För det är så mycket folk Och maten är god Men För mig Då väljer jag Sunkpizzeria Jag Jag tycker verkligen Den här skräcken Eller En annan skräck Sommarskräcken Nu är det sommar

[00:45:28] Då måste vi vara ute Hela tiden Och ligga i solen För att Det här Kom inte tillbaks Och missförstå mig rätt Jag älskar Jag älskar sol Och jag älskar Värme Och sommaren Men den där Den där skräcken Vi har av Att inte Varje ögonblick Ska vara På ytan Någonting Som är Det goda livet Det fina livet Ta tillvara på stunden Och sånt För mig kan jag Att ta tillvara på stunden

[00:45:58] Kan vara Precis lika mycket Bara ligga i sängen Och skrolla Det kan också vara Att ta vara På livet Mitt liv är i mitt huvud Mitt liv är i mig I min omedbara upplevelse Av Vad världen nu än är I varje givet ögonblick Inte någonting som Kan skrivas om Ica-kuriren Jag kanske är orättvis Mot världen nu Det här kanske gäller Alla egentligen Men jag tycker att Jag har stött på

[00:46:27] Hos människor i min omgivning Genom hela livet Egentligen En hets Efter att Skapa det perfekta livet Och då rör det sig Alltid om Aspekter av livet Som är fullständigt Aparta Som att ha Prova en ny maträtt Jag kanske slarvig När jag säger så

[00:46:57] Jag menar inte att det är Något fel Att prova nya maträtt Bara man kan känna Att det är någonting som Ger en gedigen glädje Jag tycker att jag Ofta har varit med om Ska vi prova det här Ja det ska vi göra Ja då ska man hålla på Och kring oss Handla ingredienser Och grejer Och man vet ju inte Vad man gör För man kan ju inte Egentligen Men man har läst någonstans Och sen provar man Sen så blir det fel Och sen så äter man Så tycker man inte Det var gott Och så

[00:47:27] All den här stressen Hetsen Och jäkten För att skaffa fram Någonting Som sen inte blir bra Och så kan jag känna Då hade jag hellre Bara ätit en macka Och kollat på Seinfeld Och bara mått bra Men vad tråkig du är Henrik Kanske du säger nu Somna Och det var ju precis Det som var hela grejen Jag skulle ju fokusera på Att tråka ut dig Till insomning

[00:47:57] Att det är väl det som Inte har hänt nu då Eftersom du uppenbarligen Hör vad jag säger fortfarande Okej så här Om jag får handla själv Ensam I god tid Och har gott om tid Och om jag får cykla Eller åka sparkcykel i gångarna Inte köra runt Allt i en sån där liten korg med hjul Som alltid välter också Har du tänkt på det

[00:48:27] Såna De där korgarna med hjul Jag brukar ju undvika dem Därför att De är jätteotimpliga Och kör omkring med Jag är ju också Ensam i hushållet Med ett barn ofta Så det är inte som att jag Jag kan inte Med gott samvete Ta en sån kundvagn Köra dem Så mycket handlar jag inte Varje gång Istället är det liksom De här

[00:48:57] Vagnarna med hjul Och då brukar jag strunta i dem För de är så otimpliga Och de välter Varenda gång man svänger Och ibland så Ett hjul är låst Eller av Och sånt Så det brukar jag ta dem Man bär En korg man bär I handtag Men då blir de ofta tunga Jättetunga Och då blir det jobbigt Av andra anledningar Så då går man omkring Med de där Rullvagnarna Och de välter Och så stoppar man dem Fulla med grejer Som

[00:49:29] Ja Och så går man till kassan Och så är det jättelång kö Och så är det någon framför Som ska hålla på med Kuponger och grejer Som ska fråga Detaljerade grejer Och så börjar man packa upp Man lägger den där lilla Varupinnen Och så lägger man sina grejer Och Då är det alltid Det här Bandet man lägger dem på Går så ryckigt Så att om man har ställt upp En flaska av någonting En petflaska Eller en Tetra Då välter den alltid

[00:49:58] Så då får man lägga ner den Och sen Så brukar jag alltid Ta papp Påsar Och då Då är de för stora För bandet Så då måste man vika dem Men det går inte att vika dem För att De bara vecklar upp sig Så då måste man lägga något tungt Till exempel En vält tetra Över Och då Åker den fram Och så ser man alltid Någon Farbror framför Som lägger allting

[00:50:28] I en enda stor hög Bara Och då blir man Känner jag Att jag lider med Den som sitter I kassan Bygg inga Högar Minns jag att det är Stor skyltar Bygg inte varuhögar Och vänd sträckkåren mot dig Och sånt Sånt där håller jag på med Ja Och så står man där Hej hej Säger man Och ler Och så betalar man Och då Är det kanske så Att det var många för en

[00:50:56] Så det har byggts Som en liten Hög då Av mina varor I någon typ av Sluss Funktion På bandet Som sen släpps på När den här personen Så småningom har fått ner Allt i sin påse Och då blir jag alltid Fruktansvärt stressad Av att jag ska hinna Få ner allting i påsen Innan nästa Så jag vill inte utsätta Den här sluss Jag vill inte utsätta Nästa person För sluss Känslan Och jag vet inte Vad det är Jag kan inte släppa Det här Att jag Att jag

[00:51:26] Är så rädd Någonstans Att mina varor Ska förväxlas Med någon annan Förlåt Somna Jag hör ju själv Hur löjlig jag låter Men jag vet Det har ju aldrig hänt mig Någon gång Kanske att någon Har tagit något Som är mitt Eller att jag har Råkat ta någon Som jag kommer inte ens ihåg Men Alltså stressar Och trycker ner saker I

[00:51:57] Påsarna Och känner att jag har Orimligt hög puls Ja det här Det här är faktiskt Det tråkigaste jag vet Faktiskt Men det kanske inte Var så tråkigt Nu Det här Det här handlar ju mer Om en ganska Nevrotisk person Som då Också råkar ha En podcast Som heter Somna med Henrik Kanske att det inte Var tråkigt

[00:52:26] I sin Grundform Utan mer Någon typ av Självbiografisk Monolog Från en person Som Är lite Högkänslig Kanske Och lite Så här Det här med för mig Att maximera livet Det är ju också Väldigt gällande Hos mig Jag vill inte säga

[00:52:56] Att jag på något vis Är Jag vill inte Att det ska låta Åtminstone arrogant Eller Som att jag Tillskriver mig själv Någon större typ Av värde Eller något Jag kanske skulle vilja Säga Kanske tvärtom Att Världen drivs ju på Av Av De här Människorna Jag kanske Pratar om Människor som Inte vet jag Med till buds

[00:53:25] Stående medel Försöker maximera Livet så gott De kan Medan jag Går omkring med Någon typ av Abstrakt längtan I bröstet En En abstraktion Som skapar Frustration Varför kommer jag Inte hem Liksom Varför Känns världen Hela tiden Lite främmande För mig Varför är den Inte Varför är jag Inte bara I den

[00:53:55] Jag känner Människor som Åtminstone som Jag upplever det Verkligen är I världen Tänker speciellt på M person Han har ett jobb Som jag kanske Skulle kunna Lite slarvigt Beteckna som Ett enkelt jobb Ingenting man Gifter sig med Ingenting man Tar med sig hem Det är ett jobb Man går dit Man jobbar Man åker hem Sen så Ägnar han sig åt Saker han tycker om Och det är enkla saker Det är något som Ska byggas Något som ska Fixas

[00:54:24] Någonting som ska Hämtas Så ska man äta Och dricka Och så ska man Kanske Bada lite Eller Träna lite Och Ibland Eller så länge Jag har Vart Alltså sen jag var Tonåren i alla fall Så har jag längtat Jag har också Idealiserat det där Det där Att bara leva i världen Och inte göra så stor Grej av det Det är gött Med grillat Liksom Förstår du

[00:54:57] Ja vad synd att det Regnade liksom Nu men Det är gött Med en öl Alltså Den där Jag ska inte säga Att den är bekymmersfri Men den är anspråkslös Så är det Jag har högre anspråk Där liknar jag kanske De som jag pratar om Som helt Som på något vis Fixerar sig vid Att prova Nya recept För andra helg Bara för att man Inte vill Stagnera

[00:55:24] Men för mig är det mer Jag vill lära mig något nytt Om hur världen fungerar Varenda helg Till exempel Ja Det räcker inte för mig Att bara tänka Ja men idag Provade jag på Idag provade jag en ny typ av

[00:55:55] Recept Eller idag Jag vet inte riktigt Vad jag ska dra gränsen Jag blir också lite Misstänksam mot mig själv Nu för jag märker Att jag bara Ibland tycker jag Att jag på Senare år Så har jag börjat känna Att jag måste se upp Lite med Mina egna Självförhärligande Tendenser Jag måste försöka se Jag måste tänka också Att Hur ogärna Jag är en vilde Så är jag Precis som

[00:56:24] Alla andra människor På jorden Det är Det är Det är ingen Jag är ingen sagoprins Jag är ingen Mytisk Liten Älvliknande Varelse Jag är Henrik Stål En svensk Farbror Och Det är nästan Outhärdligt Att tänka så

[00:56:54] Jag vet inte Varför det är så För jag vet ju Att det är sant Nu ska jag Räkna upp Allt jag tycker om Med matvarubutiker Okej Det blir en kort lista Vad ska tänka Jo men okej Om man zoomar ut Det jag tycker om Det är att jag lever I en värld Där det här ens är möjligt Detta har I 99,9% Av mänsklighetens

[00:57:24] Historia Varit en Utopi En omöjlighet En abstraktion Vi lever ju bättre Än kungar Gjorde för Bara hundra år sedan Det är ju egentligen Ofattbart Och det tycker jag Naturligtvis om Med ideologiska Dubias Och sido Så är det här Någonting för Köttpåsen Henrik Är det här Någonting helt Otroligt Den är ju Asnöjd

[00:57:53] Om den vill äta Det här Det här Burgundiska Kospott Gräset Så är Kan den göra det Det är ju helt Det är ju helt Vansinnigt Att det ens är möjligt Så det tycker jag Min fysiska gestalt Är jättebra Sen Alltså jag gillar Jag gillar väl Kanske Att i sådana stora Butiker Så hittar man ju Nästan alltid Något som man tycker Oj Wow

[00:58:22] Det här Såg ju jättegott ut Och värma Snabbt i mikron Alltså Jag kan hitta Frysgrejer Och sånt som Som jag känner Det här känns som Precis plåster På mina sår Just nu Alltså jag kan hitta Goda Smälta Ostiga grejer Som är väldigt lätta Att göra Jag behöver inte Ställa mig Och mixa Och trixa Och vända Och fräsa Saker Det låter så tråkigt Förlåt mig

[00:58:52] Somna Men å andra sidan Jag är ju faktiskt inte här För att du ska gilla Mitt sätt att leva Jag är ju här för att du ska Komma till ro Somna Men det är klart att Om du är kock Somna Det finns Jag vet ju Det finns ju kockar Som lyssnar på Somna med Henrik Så jag vill bara säga Jag tar gärna emot Input här By the way Jag tar jättegärna emot Du kan ju vara Lite schysst Du behöver inte Döma ut mig direkt Kanske

[00:59:22] Det brukar aldrig Hända med mat Alltså de gånger Som jag blir Utdömd I somna med Henrik Det är ju ofta När jag pratar om Naturen Eller Historien Då kommer det En eller två Lite upprörda röster Annars är det Maten är ganska orörd Än så länge Men Alltså om du Känner att mat Och

[00:59:52] Samhällets Så att säga Rika Frekvens Av mat Om du känner att det är Någonting som gör dig glad Så får du gärna berätta det för mig Vi kan väl göra en hel grej Av det Vi kan Kan dyka djupt i ämnet Nu ska jag Lämna dig somna Och så ska jag gå in och äta en kaka För mig